Författar-reflektioner

Johanna Nilsson är författarinna med rötterna i Borlänge och Dalarna. Hon har lovat att medverka i projektet. Det ska bli spännande att se hennes reflektioner. Strax efter nyår väntar vi ett inlägg från henne. Hon har skrivit flera bra böcker. Om du inte har läst något av henne. Gör det!

Dalarna i Tidningen FORM

Tidningen FORM. Har gjort ett Dalanummer. Ett helt tjockt, läckert magazine som bara handlar om Dalarna. Jag och Lotta var på releasepartyt på Zorngården i Mora. "Designtidskriften FORM är Skandinaviens största specialtidskrift för formgivning, industridesign och konsthantverk. Den utges av föreningen Svensk Form."

Chefredaktören heter Staffan Bengtsson – han höll ett tänkvärt tal som handlade om Dalarna. Om vad han sett och känt och upplevt under den tid som han tillbringat i Dalarna för att göra tidningen. Det handlade mycket om ärlighet. Ett ord som jag just undrar om det förekommer särskilt ofta i våra texter.
Men jovisst… en sökning gav 28 träffar på ordet ärlig. Det var ju bra! Då stämmer hans reflektioner åtminstone delvis med vad vi själva skriver om oss….

Staffan Bengtsson har bland annat skrivit två böcker om K-märkta ord. Vad spännande! Dom ska jag läsa. Jag undrar just om våra Dala-ord finns med där… :) Och så var han väldigt trevlig OCH positiv till att vara med i vårt projekt på något sätt….

Tänk om det är bara en handfull människor som styr.

Tänk om det är så – att det är en handfull människor som styr vad som skrivs. Att de flesta som skriver något om Dalarna hittar en text som känns bra, och kopierar den.
Det är ju så många som säger att dom har skrivångest…. Och finns det något bra att knycka – så varför inte…..
Om det är så, så blir tanken om språkförnyelse ännu mer spännande. Då ligger det i händerna på ett fåtal…

Rymdturism, Stadsflytt och Ishotell.....

Jag har läst om Kiruna på sistone. Dom använder ord som Ishotell, Rymdturism och Stadsflytt när dom berättar om sig själva…. Det är ord som inte ens finns i ordlistan ännu.
I Dalarna skriver vi ord som nog har funnits där – i vokabuläret sedan Dalarna kom till… snudd på i alla fall… Hur kommer det sig att det är så? Man pratar ibland om språkförnyelse. Hur skulle de bli om vi adderade några språkförnyande ord när vi skriver om Dalarna? Och vilka ord skulle det vara i så fall?

De tio vanligaste orden...

Vi har fått fram en tio i topp-lista över de mest använda orden. Vi har sökt igenom samtliga 220 texter, tagit bort ord som "och", "men", "att" och "om", och bakat ihop ord som är snarlika. Då ser tio i topp listan ut så här:

Sverige, stora, vårt/mitt, arbete, företag, 

Falun, människor, gamla, landskapet, första

Nejmen.... Vad trevligt! inte en fäbod så långt ögat kan nå.... Vad spännande!
Ordet Sverige kommer överst på listan.... Jag undrar just varför.... Vad tyder det på? Att Dalarna är något slags symbol för Sverige? Det andra, att det står så mycket om arbete och företag... när jag kikar lite närmare så verkar det som om det är ord tagna ur de offentliga texerna. Ansökningar till EU och sånt. Vi ska köra genom statistiken en gång till och ta bort de offentliga texterna och se hur listan då blir...

Nästa ord på listan just nu är:

Siljan, viktig, runt, skapa, Anders, Stockholm, region, länets

Siljan kommer först på 11e plats... och Anders...! :) Det är Anders Zorn, Anders Ahlgren (vår regionordförande) och HjortAnders...
Stockholm...! Vad gör det ordet här????? Det är nog för att vi så ofta verkar sätta oss i relation till Stockholm, närheten dit...
Fundera gärna över de här orden du också. Och kommentera gärna här på bloggen. Vi ska ta fram fler spännande listor. Och så ska vi träffa massor av intressanta människor och diskutera med dom om vad man skriver om Dalarna. Vi ska börja imorrn med att träffa tre journalister. Det ska verkligen bli intressant att höra deras åsikter.

Är det andra människor som skriver?

Jag har en teori igen..
Jag tror att det är andra människor som skriver...
Det finns många människor som bär en vision, en bild av Dalarna och mycket kunskap om vad som faktiskt händer här i form av utveckling. Men det är andra människor som skriver de texter som handlar om Dalarna. Och de som skriver tar det säkra före det osäkra och plockar fram de gamla invanda, trygga klyschorna om Dalarna som Sveriges "Skansen".
Där uppstår ett "glapp"....

Det tycks nämligen som om vi använder en typ av vokabulär när vi pratar om Dalarna och en annan när vi skriver.
När vi pratar är vi modernare än när vi skriver, då halkar vi tillbaka och använder samma ord som vi kan hitta i texter ända tillbaka till början av förra seklet…

Om det är så... att ett fåtal skribenter tillåts skapa den skrivna bilden av Dalarna med utgångspunkt från sina egna förutfattade meningar om de blånande bergen och fäbodvallar... Är det verkligen ok? Jag menar, det är ju klart att alla har rätt att skriva och tycka vad dom vill... men om bilden av Dalarna beskrivs så som vi tror att den gör, så påverkar det nog ganska mycket... Både hurvida människor vill bo här och företag vill etablera sig här. För vem vill egentligen bo och verka på en fäbodvall....

Så svarade testgruppen

Nu har jag fått svaren från testgruppen. Svaren är förstås väldigt många, men om jag skulle sammanfatta de ord som gruppen har associerat till så blir det så här:

jul, mysig, nedärvt, sommar, blommor, äkta, natur, gammalt,

barn, goda vanor, konst, familj, kärlek, solnedgång, stabil, 

tristess, Carl Larsson, sill & nubbe

Det fortsätter så. Inte en Van Gogh eller FN-skrapa så långt ögat kunde nå... och när jag sedan frågade gruppen igen. "När du ser de här orden (de här ovan och en massa ord till), vad tänker du då på...?"
Så svarade över 80% av dem att de tänker på...

.... Dalarna!

Vad ska man tycka om det? Själv tycker jag att det känns gammeldags och lite tråkigt faktiskt... men det kan jag ju å andra sidan vara ensam om att tycka.

Att leverera det som läsaren förväntar sig

Häromdagen träffade jag en politiker på tåget. Vi tog en kopp kaffe tillsammans och han berättade inspirerande och entusiastiskt om både sin kommun och om Dalarna. Han förmedlade en bild av en plats med fokus på ungdomar och utveckling, han berättade om spännande projekt och om flera företag som stod inför coola och häftiga investeringar.

Innan vi skiljdes åt så lämnade han broschyr till mig. Den handlade om hans kommun. Men jag kände inte igen det som han nyss berättat för mig. Det där som gick rakt in i hjärtat. Det som stannade kvar som ett slags avtryck en stund.
Broschyren var snygg men förutsägbar. Ingenstans fanns det oväntade. Jag hittade aldrig orden som fick mig att haja till. Beskrivningar som sprängde gränser eller utmanade mig som läsare. Jag fick precis vad jag förväntade mig.

Är det bra eller dåligt? Att leverera exakt det som mottagaren förväntar sig.... Jag blir ju inte missnöjd. Men jag minns inte vad som stod i broschyren heller...
Jag skulle nog vilja att det var lite mindre glittrande sjöar och blånande berg, och lite mer ord som stannar kvar i sinnet en stund.

Vad säger "Testgruppen"?

Jag har en testgrupp bestående av ett par hundra människor, de flesta från Dalarna. Jag har deras webbadresser och då och då så skickar jag ut frågor till dem. De ställer upp för att stötta Ulfshyttans IF som är fotbollsföreningen närmast mitt hjärta... och jag kan fråga dem om saker som har med mitt jobb att göra. Det är jättebra om man vill få fram åsikter och känna av temperaturen "där ute"... Deras åsikter fungerar ofta som bränsle i en annars kanske ganska slätstruken, eller möjligen ensidig, diskussion.

Jag och Inger har tagit ut ett antal ord som vi hittar överallt i texterna om Dalarna. Vi har skickat dem till testgruppen för att se vad dom tycker om dem. Jag har bett dem att associera och berätta vad dom tänker på helt enkelt.
Orden är:

Tradition, Vackert, Trygghet, Längtan, Genuin, 

Idyll, Midsommar, Pålitlighet, Kultur

Kanske är det så att man förknippar ordet kultur med New York och ordet vackert med en målning av Van Gogh... Kanske är ordet trygghet samma sak som ett riktigt bra jobb, och ordet pålitlighet synonymt med FN eller UNICEF... Det vore bra om det var så. Vi får se vad dom svarar...

Laddade ord... och likgiltiga!

Kan man värdera ord och deras laddning? Kan man tänka sig en stapel där toppen är riktigt het, laddad och känslosam och där botten är likgiltig och ointressant… och lägga in ett gäng ord i stapeln….

Vilka ord skulle då värderas som starkast? Jag kan tänka mig några… Hat. Rabies. Krig. Terror… de är alla negativa ord…
Älska… ”Jag älskar dig”, det är riktigt starka ord…

Det finns många ord som känns urvattnade och helt utan laddning. Vad sägs om ordet ”kvalitet”… eller ”lagom”…

Jag kan också tänka mig ett antal ord som ligger någonstans i mitten, ta ordet chock till exempel. Det var laddat förut. Men kvällstidningarnas alla ”nakenchock”-rubriker har gjort att det har tappat sin kraft.

Hur är det med ordet ”miljö”… det är aktuellt men har blivit lite uttjatat… jag tror att jag skulle placera det någonstans i mitten faktiskt…

Ord om en plats

Vi har döpt projektet. Det heter "Ord om en plats".
Visst låter det fint? Och det är exakt vad det handlar om. Orden som beskriver platsen. Vi kan urskilja några av dem redan nu. Svenskt... tycks återkomma ofta. Liksom ordet fäbod...

Texter ur kokböcker, filmmanus, platsannonser, tal och lexikon...

Hon heter Inger Forsstedt. Hon är nyanställd hos oss. Och en pärla! Hon samlar in texter som om hon aldrig gjort något annat. Hon sliter som en galning och samlar in tidningsartiklar, citat ur kokböcker, snuttar ur filmmanus och låttexter, hon har fått in ett antal offentliga texter och tal som t ex Landshövdingen har hållt. Samlingen blir större och större.
Tillsammans med ett IT-bolag har vi skapat en it-lösning där vi ska mata in alla texter och sedan söka efter ord. Vi kommer att få fram topplistor med de mest använda orden, vi kommer att kunna mata in ord och se om dom förekommer. Vi kommer att få ut massor av spännande fakta – och sedan kan vi dra slutsatser och spekulera, analysera och diskutera. Helt ovetenskapligt förstås. Men tankeväckande och spännande.

Jag har en till teori. Att vi använder ordet genuin väldigt ofta. Och ordet utveckling väldigt sällan, när vi berättar om Dalarna. Vi får snart veta om jag har rätt….

Är människor nonchalanta när de skriver?

Lotta Magnusson är Länsturistchef i Dalarna och ansvarig för projektet ”Bilden av Dalarna”. Hon berättade för mig att hon ofta träffar människor som vill ha en färdigskriven text att lägga in i olika sammanhang. En text om Dalarna. Hon funderade över om vi kan göra en sån. Kanske tre olika varianter i olika längd… Hon kallar dem small, medium och large…

Kan man det? Någon slags allmän beskrivning… Vad ska man skriva om då?

Vi pratade om projektet hon och jag. Iden växte fram ytterligare. Jag tror att det kommer att gå att genomföra det. Jag undrar om någon har gjort något liknande förut?

Jag har pratat med Tomas Blijdenstein på jobbet. Han är Art Director. Kreatör alltså. Och skicklig på det här med bilder. Han är dessutom riktigt bra på webb. Dessutom är han intresserad av det skrivna ordet. Tillsammans ska vi göra det. Vi ska samla in 200 texter om Dalarna och se vad man egentligen skriver. Kanske kan vi hitta svaret på Lottas önskan där. ”Den perfekta texten om Dalarna”… Fast om mina teorier stämmer – så kommer vi INTE att hitta något utkast till den perfekta texten.

Jag har flera teorier… en av dom är att människor ÄR nonchalanta när de skriver. Att man använder sig av klyschor, och att man ofta ”svänger ihop” sina texter på en kvart… jag hoppas att jag har fel…

Man borde dra igång ett projekt...

Det började med en förflugen tanke… jag satt hos en av mina kunder på möte då en av hennes kollegor stack in huvudet i rummet och meddelade att hon skulle skriva en text och Dalarna.
- Ojdå, sa jag. Det måste vara svårt
- Inte alls kvittrade hon. Det svänger jag ihop på en kvart.

Jag satt kvar och lät hennes ord sjunka in… Hon skulle skriva en text om Dalarna
1. Hon är inte skribent
2. Hon tänker inte lägga ner mer än en kvart på arbetet
3. Hon ”svänger ihop den”… texten. Det tyder på att hon inte anser att det spelar så stor roll hur texten egentligen blir. Vad kommer den att signalera? Hur kommer mottagaren att uppfatta Dalarna när han eller hon har läst den?

Vem har bestämt att det var just hon som skulle skriva? Hon själv? Eller hennes chef? Är det vanligt att man är så nonchalant när det gäller det skrivna ordet – när man ska beskriva en plats….? Och hur påverkar det bilden av platsen ifråga?
Den där dagen föddes en tanke om ett projekt.