Häromdagen träffade jag en politiker på tåget. Vi tog en kopp kaffe tillsammans och han berättade inspirerande och entusiastiskt om både sin kommun och om Dalarna. Han förmedlade en bild av en plats med fokus på ungdomar och utveckling, han berättade om spännande projekt och om flera företag som stod inför coola och häftiga investeringar.
Innan vi skiljdes åt så lämnade han broschyr till mig. Den handlade om hans kommun. Men jag kände inte igen det som han nyss berättat för mig. Det där som gick rakt in i hjärtat. Det som stannade kvar som ett slags avtryck en stund.
Broschyren var snygg men förutsägbar. Ingenstans fanns det oväntade. Jag hittade aldrig orden som fick mig att haja till. Beskrivningar som sprängde gränser eller utmanade mig som läsare. Jag fick precis vad jag förväntade mig.
Är det bra eller dåligt? Att leverera exakt det som mottagaren förväntar sig.... Jag blir ju inte missnöjd. Men jag minns inte vad som stod i broschyren heller...
Jag skulle nog vilja att det var lite mindre glittrande sjöar och blånande berg, och lite mer ord som stannar kvar i sinnet en stund.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar