De tio vanligaste orden...

Vi har fått fram en tio i topp-lista över de mest använda orden. Vi har sökt igenom samtliga 220 texter, tagit bort ord som "och", "men", "att" och "om", och bakat ihop ord som är snarlika. Då ser tio i topp listan ut så här:

Sverige, stora, vårt/mitt, arbete, företag, 

Falun, människor, gamla, landskapet, första

Nejmen.... Vad trevligt! inte en fäbod så långt ögat kan nå.... Vad spännande!
Ordet Sverige kommer överst på listan.... Jag undrar just varför.... Vad tyder det på? Att Dalarna är något slags symbol för Sverige? Det andra, att det står så mycket om arbete och företag... när jag kikar lite närmare så verkar det som om det är ord tagna ur de offentliga texerna. Ansökningar till EU och sånt. Vi ska köra genom statistiken en gång till och ta bort de offentliga texterna och se hur listan då blir...

Nästa ord på listan just nu är:

Siljan, viktig, runt, skapa, Anders, Stockholm, region, länets

Siljan kommer först på 11e plats... och Anders...! :) Det är Anders Zorn, Anders Ahlgren (vår regionordförande) och HjortAnders...
Stockholm...! Vad gör det ordet här????? Det är nog för att vi så ofta verkar sätta oss i relation till Stockholm, närheten dit...
Fundera gärna över de här orden du också. Och kommentera gärna här på bloggen. Vi ska ta fram fler spännande listor. Och så ska vi träffa massor av intressanta människor och diskutera med dom om vad man skriver om Dalarna. Vi ska börja imorrn med att träffa tre journalister. Det ska verkligen bli intressant att höra deras åsikter.

Är det andra människor som skriver?

Jag har en teori igen..
Jag tror att det är andra människor som skriver...
Det finns många människor som bär en vision, en bild av Dalarna och mycket kunskap om vad som faktiskt händer här i form av utveckling. Men det är andra människor som skriver de texter som handlar om Dalarna. Och de som skriver tar det säkra före det osäkra och plockar fram de gamla invanda, trygga klyschorna om Dalarna som Sveriges "Skansen".
Där uppstår ett "glapp"....

Det tycks nämligen som om vi använder en typ av vokabulär när vi pratar om Dalarna och en annan när vi skriver.
När vi pratar är vi modernare än när vi skriver, då halkar vi tillbaka och använder samma ord som vi kan hitta i texter ända tillbaka till början av förra seklet…

Om det är så... att ett fåtal skribenter tillåts skapa den skrivna bilden av Dalarna med utgångspunkt från sina egna förutfattade meningar om de blånande bergen och fäbodvallar... Är det verkligen ok? Jag menar, det är ju klart att alla har rätt att skriva och tycka vad dom vill... men om bilden av Dalarna beskrivs så som vi tror att den gör, så påverkar det nog ganska mycket... Både hurvida människor vill bo här och företag vill etablera sig här. För vem vill egentligen bo och verka på en fäbodvall....

Så svarade testgruppen

Nu har jag fått svaren från testgruppen. Svaren är förstås väldigt många, men om jag skulle sammanfatta de ord som gruppen har associerat till så blir det så här:

jul, mysig, nedärvt, sommar, blommor, äkta, natur, gammalt,

barn, goda vanor, konst, familj, kärlek, solnedgång, stabil, 

tristess, Carl Larsson, sill & nubbe

Det fortsätter så. Inte en Van Gogh eller FN-skrapa så långt ögat kunde nå... och när jag sedan frågade gruppen igen. "När du ser de här orden (de här ovan och en massa ord till), vad tänker du då på...?"
Så svarade över 80% av dem att de tänker på...

.... Dalarna!

Vad ska man tycka om det? Själv tycker jag att det känns gammeldags och lite tråkigt faktiskt... men det kan jag ju å andra sidan vara ensam om att tycka.

Att leverera det som läsaren förväntar sig

Häromdagen träffade jag en politiker på tåget. Vi tog en kopp kaffe tillsammans och han berättade inspirerande och entusiastiskt om både sin kommun och om Dalarna. Han förmedlade en bild av en plats med fokus på ungdomar och utveckling, han berättade om spännande projekt och om flera företag som stod inför coola och häftiga investeringar.

Innan vi skiljdes åt så lämnade han broschyr till mig. Den handlade om hans kommun. Men jag kände inte igen det som han nyss berättat för mig. Det där som gick rakt in i hjärtat. Det som stannade kvar som ett slags avtryck en stund.
Broschyren var snygg men förutsägbar. Ingenstans fanns det oväntade. Jag hittade aldrig orden som fick mig att haja till. Beskrivningar som sprängde gränser eller utmanade mig som läsare. Jag fick precis vad jag förväntade mig.

Är det bra eller dåligt? Att leverera exakt det som mottagaren förväntar sig.... Jag blir ju inte missnöjd. Men jag minns inte vad som stod i broschyren heller...
Jag skulle nog vilja att det var lite mindre glittrande sjöar och blånande berg, och lite mer ord som stannar kvar i sinnet en stund.