Det började med en förflugen tanke… jag satt hos en av mina kunder på möte då en av hennes kollegor stack in huvudet i rummet och meddelade att hon skulle skriva en text och Dalarna.
- Ojdå, sa jag. Det måste vara svårt
- Inte alls kvittrade hon. Det svänger jag ihop på en kvart.
Jag satt kvar och lät hennes ord sjunka in… Hon skulle skriva en text om Dalarna
1. Hon är inte skribent
2. Hon tänker inte lägga ner mer än en kvart på arbetet
3. Hon ”svänger ihop den”… texten. Det tyder på att hon inte anser att det spelar så stor roll hur texten egentligen blir. Vad kommer den att signalera? Hur kommer mottagaren att uppfatta Dalarna när han eller hon har läst den?
Vem har bestämt att det var just hon som skulle skriva? Hon själv? Eller hennes chef? Är det vanligt att man är så nonchalant när det gäller det skrivna ordet – när man ska beskriva en plats….? Och hur påverkar det bilden av platsen ifråga?
Den där dagen föddes en tanke om ett projekt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar